Lagom finns inte. Det finns jätteliten och jättestor, så är det bara.
Skåda! Skåda dessa mediokra poäng! Det är nog för att ta mig upp en nivå högre, hurra! Vi har redan börjat med kanji, som är apsvårt och bara kommer bli värre!
Jag skulle kunna berätta om alla termer jag lärt mig men det är nog inte så intressant.
1kommentarerIdag har jag gjort något så japanskt att ni inte kommer tro det! Pepparpojkens moster tog med oss till ett karate tournament. Innan idag kunde jag absolut ingenting om karate men det var mycket intressant. Det häftigaste var den kortaste matchen, som varade max 30 sekunder. Blå lade in en perfekt spark mot röds hals, och röd bara föll som en, vad ska man säga, stock, han föll raklång ner på mattan och gav upp.
Kaori, som mostern heter (japjap SSX hannah) kände en av dem som hade svart bälte, det var honom vi var där för att titta på. Ganska imponerande, minst sagt. Han jobbar som proffessor, haha. Tyvärr gick han inte vidare till sista rundan, italienaren som la in halssparken vann över honom. Han var sjukt cool, dai-fan desu.
Sen åt vi nudlar, wiii. Området detta ligger i var himla fint, kändes nästan europeiskt, fast ändå inte. Massa träd och liknande. Och byggnaden som tävlingen hölls i var helt enorm.
Kaori är så himla snäll och försökte prata japanska med mig fast jag inte kan någonting. Sen fick jag en present av henne, som tack för att vi har träffats T__T familjeeeen, skicka svenskt godis som jag kan ge bort, snällaaaa.
Sen gick jag och peppar runt i shinjuku resten av kvällen. Jep!
Idag hade vi tänkt åka till Disneyland! Men det gick inte! Alla biljetter var slut!
(╯°□°)╯︵ ┻━┻
Men vi hade en riktigt bra dag ändå. Vi har varit ungefär exakt hela dagen i Harajuku och suktat efter vackra saker.
Emelie är modell.
I SHIP DIS.
Fint badrum.
Och nu, det ni väntat på med spänning: förklaringen till titeln!
Alltså jag gillade furbies. Jag hade en furbie när jag var liten, den var det bästa som hänt mig. Matade den varje dag. Men dessa ser ju ut som besatta demoner från en mörk, mörk plats. De borde inte ha skapats, det är fel!
NI TRODDE VÄL INTE ATT JAG GLÖMT ATT FOTA VAD JAG ÄTIT IDAG HAHAHAHAAAA
Det är faktiskt rätt sjukt. Det finns en dessert-buffé som heter Sweet Paradise, där man för 1500 yen får äta hur mycket kakor och tårta man vill i en timme. Jag och Emelie kämpade.
Yumyum. Jag upptäckte idag att jag kan äta i stort sett obegränsat antal tårtbitar.
Idag gjorde jag något intressant! Pepparpojken och hans klass och parallellklass brukar tydligen fira varje månad efter något stort test (do I even want to know...) och jag fick följa med, wehey! De hade bokat ett stort rum uppe på 7e våningen i ett hus vid Nippori station, och för ett helt okej pris får man oändligt med dricka och en massa mat att dela på. Jag fick träna mina "skills" i japanska en smula, det hela gav en väldigt japansk känsla.
Suddigare bild får man nästan leta efter.
Det stod gasolspisar på borden och efter ett tag kom de som arbetade där in med stora skålar av råa grönsaker och kött som fick koka, och sedan tog alla det de ville äta därifrån. Så himla intressant, faktiskt. Tänk er något sånt i Sverige. Tja, typ den japanska versionen av smörgåstårta I guess!
Det var mestadels koreaner och kineser, men svenska Emelie och amerikanska Emily kunde jag ta en japanska-paus med lite då och då, tacka gudarna.
Det känns bra att vissa saker har förberett mig för att läsa japanska. Om jag inte hade lagt så mycket tid på att lära mig engelska, så skulle det här vara omöjligt. Jag är tacksam mot mitt dåtida jag! Däremot önskar jag att mitt dåtida jag hade lagt mer tid på att älska matte, då skulle det inte varit så svårt att lära sig siffror. Huuu.
kolla in den här snyggingen
I söndags åkte jag på Gogo Nihons picnic, helt sjukt mycket folk kom dit! Det var jättekul, typ hälften utlänningar och hälften japaner som ville träna sin engelska. Som Mizuho på bilden ovan, snällaste tjejen evaaararara. Aaah jag vill kunna japanska, jag vill kunna prata! Det är fortsatt svåra studier, huuu. Men roligt samtidigt!
I lördags var jag i Kichijoji och en stor park som ligger nära där, stoooor park. Såg Ghibli museum med Totoro som receptionist. Det fanns en stor grönsaksodling och en massa blommor, det har jag sällan sett under mina tre veckor här! Jag åkte dit med en söt pojke som inte vet hur man sätter peppar på sin mat.
Jag har vänt tillbaka till rätt timmar! :DDDDDDDD SAIKOU!!!
Så ni vet, ni måste läsa rubriken med lulemål, för i mitt huvud är det farmor som säger det. Nämen se gomooorrrrrrrrron.
Nästa vecka infaller The Test Of Doom. Klarar man sig inte med minst 80% så får man läsa om allting från början, och i mycket långsammare takt. Det är ju bra, för man kan inte lära sig ett språk ordentligt om grunderna inte sitter. Men personligen känner jag att det skulle vara mitt livs största misslyckande att behöva läsa så långsamt! JAG VILL INTE. Så nu är jag väldigt motiverad till att benkyou:a. Vi har gått igenom så galet mycket och jag förstår men hänger inte riktigt med, känns det som. Siffror.... döööö. Det är dock väldigt kul att läsa i snabb takt, och jag vill fortsätta med det! Det var allt för idag nu ska jag långsamt dö av panikångest (nej jag skojar bara, den slår nog inte in förrän nästa vecka. Då dör jag). じゃね！
Ja, som ni ser har jag listat ut hur man aktiverar japanska tangentbordet. Rubriken betyder benkyou, vilket i sin tur betyder studier. Prov imorgon! Jag har suttit i flera tiiiiiimmar men det känns inte som om jag gör framsteg, wuuu.
På Hannas order tog jag bild på min utstyrsel igår och idag, men HAHAHA jag kan inte ta en sådan bild seriöst, jag ser bara för himla dum ut! DET SER INTE KLOKT UT OKEJ. Här är de i alla fall:
HAHAHA nämen gud det är ju verkligen inte okej. MEN RYMDKLÄNNING. Och kyaru-mameshiba-tröja. Wiiiii.
Jag älskar att samla på saker. Älskar. Allt, vill jag samla på. Det brukar sluta med att hela rummet är fullt av skräp. Så nu när jag bor på egen hand har jag gjort en kompromiss med mig själv. Jag får samla på en massa saker, men bara om jag samlar dem i min klippbok! Kaoset däri är helt okej. Skåda:
Här är kaoset från Paris:
Nu är det väldigt sent och dags att sova, WHOO
Idag vågade jag och Emelie bege oss utanför vår säkra gamla yamanote-line, och åkte till Asakusa, ett kluster av små gator runt ett stort tempel.
Nedan: egyptiska bakelser, fina fina.
Stationen i Asakusa påminde på något sätt om Bioshock.
Meera fisk-kakor, meeera.
Här står folk och sveper in sig i renande rök.
En massa kimonotyger, a certaim mams would love this place, I believe.
I bakgrunden: Sky Tree! Idag var det förövrigt höstigt väder.
Banan!
Fiskar som inte sköter sig blir lampor.
Fancy car.
Igår såg jag och Emelie på ett ytterst spännande program som handlade om vilken hamburgare i Japan som var godast. Folket var enigt; Mosburgers Mosburger är godast! Den var verkligen god. Men inte så konstigt, hamburgare med köttfärssås kan ju inte gå fel.
Sedan åkte vi till Ginza, även den utanför yamanote-line. Ginza brukade vara Tokyos främsta nöjeskvarter innan Shibuya och Harajuku slog till. Massa fancy butiker, och när vi kom dit var huvudgatan avstängd så man kunde gå mitt på vägen!
Ovan: någon slags demonstration.
Sedan for vi till Shibuya, bara för att vi KAN.
Såhär grönt och fint är det inne i Bershka.
Fina fina disneystore, finfinfin.
Och god god mat, som jag betalade för med mynt i en automat utanför. Helt fantastiskt.
Jag köpte VACKRA saker i shibuya, jag är lycklig i min materialistiska själ. Ska visa allt en annan dag, men kan visa mitt nya örhänge!
Vackört vackört.
Idag slogs jag av hur mycket jag älskar Tokyo. Jag fick en varm känsla i bröstkorgen som spred sig till resten av kroppen. Det var inte bara lycka av mina vackra nyinköpta kläder; jag verkligen älskar mitt liv här. Det är så annorlunda allt annat jag gjort. Jag tror inte det hade kunnat bli bättre!
Kajsa.
Nej.
Vad har du gjort idag, Kajsa?
Ingenting, absolut ingenting. Studerat japansk grammatik.
Hur ska du ha råd med mat, Kajsa? Är snabbnudlar din favoritmat?
JAG BEHÖVER INTE MAT NU NÄR JAG HAR EN UNIVERSUM-KLÄNNING OKEEEEJ
I Ikebukuro finns allt, känns det som. Det finns i alla fall väldigt mycket! Både fina köpcentrum och kaotiska spelhallar, gatumusiker och Mont Blanc-tårta! Jag och Emelie har spenderat dagen där. Härligt värre.
Jag har ALLTID velat testa mont blanc-tårta, aaaalltid. Det är som strawberry shortcake fast med kastanjer istället för rojdbuggar. (lista ut det ordet ni). So yumeeeeh, och Emelies tårta som bestod av enbart choklad var inte så dum den heller!
Gott om rutigt på Uniqlo, som typ är som H&M, massa nödvändigheter men inga utstickande saker.
Något vi verkligen inte förväntade oss. Svensk-väskor, is this fate?
Jag shoppade lite skräp på 100yenbutiken för cirkus 80 kronor, wiiii.
Vi körde på förstorade ögon den här gången. Snacka om alien eyes of doom!
Så luktar alla mina kläder rök! Det är inte okej att röka på gatan samtidigt som man går här i Japan, men i restauranger och barer och liknande så röker folk som om det inte fanns någon morgondag. Och någon usel liten student röker precis under mitt fönster, nooo. Jag tycker egentligen om doften av cigarettrök, men inte när det sitter i mina kläder /whinewhine/ Det blir nog en tur upp på taket imorgon!
Japjap, idag i skolan upplevde jag en liten jordbävning. Först trodde jag att det var min bordsgranne som suddade så hårt att allt vinglade, men det var en naturkatastof. Fast ja, inte en katastrof, för ingen nämnde det ens, läraren fortsatte som om inget hade hänt. Fast i ett annat klassrum började folk tydligen skrika.
Idag har jag ätit konstiga saker. Skåda:
Chips med choklad. Tasty Banana Latte. ChupaChups soda with pi-chi & kuri-mu (persika och grädde yee).
Chipsen var så galet goda att jag inte förstår varför jag aldrig ätit det innan. SO YUMEH. Chupacupdricka smakar som flytande klubba, märkligt till det extrema. Min smakrika banan-latte sparar jag till imorgon.
Det är jätteskönt att ha börjat skolan och att ha något att göra om dagarna! Det är roligt också, man lär sig verkligen saker i snabb takt. På de här två dagarna har vi gått igenom hela hiragana och siffror, hälsningsfraser och enkel grammatik. Inte ens en droppe i havet såklart, men det är härligt att känna att man lär sig saker! Skolan är mellan 13.00-16.30, vilket passar mig ganska bra egentligen även om jag gillar att ha skola på morgonen så man har resten av dagen kvar. Det är svårt att gå upp när man inte börjar tidigt... I min klass går jag och Johannes, och resten är från Kina, Korea, Mongoliet och liknande. Det är en intressant blandning. Vissa verkar redan vara jättebra på japanska och andra (hrrrrrk) kan inte så mycket alls.
Hanna och Hannah. Det går VÄRLDDDDENS vackraste korean i min klass. Alltså GD-style. Ni skulle dö, bara dö rakt av. Han heter Ryu hehrkejhrhejh
Ikväll åkte jag, Johannes, Emelie och Björn (we found another swedish person, whoop!) till The Hub i Takadanobaba, en engelsk pub som Gogonihon varje torsdag håller till i. Vi åkte dit utan någon som helst aning om vart det låg, men hade den extrema turen att en japansk kvinna hörde oss prata och visste var det låg! Hon till och med följde oss en bit på vägen, så rar ;A; Puben låg i en källare (känns alltid lite skumt att gå ner i underjorden haha), och var helt full av västerlänningar. Det var verkligen roligt att träffa människor där! Jag träffade en tjej jag pratat med på facebook där också, som jag för övrigt kände igen för att jag har läst hennes manga >u< Vissa av mina kompisar har till och med bilder hon har gjort som profilbild (japjap bergis jag pratar om dig!). Det var så roligt att träffa henne, för vi har ganska lika intressen! Sen kände jag att jag ville åka hem lite tidigare än de andra på grund av alla läxor, men när jag kom fram till lägenheterna stod två personer och pratade utanför, slutade med att jag pratade med dem i flera timmar haha! De är så trevliga /sobsob/ Jag fattar inte att det är så enkelt att träffa folk och skaffa vänner här, det som alltid har varit mitt livs problem typ! Vi är ju lite vuxna, det kanske är därför, det är i alla fall väldigt roligt. I JUST GOTTA SAY I REALLY LOVE MY LIFE RIGHT NOW AWAWAWAWHAHAH
Men nu borde jag nog ta itu med de där läxorna, hmm.
Vårt tak!
Igår åkte jag, Emelie och Johannes till Ikebukuro, ännu en stadsdel på Yamanote line. Det var mysigt där, en massa street artists och så. Vi åt god middag där och sedan åkte vi till Shinjuku och hittade en jättemysig izakaya (japansk bar) och testade sake för första gången! Det var godare än vad jag hade trott. De hade världens godaste små tilltugg man kunde beställa in också, vi dog lite.
Såsen ovan var det godaste någonsin, jag frågade servitrisen vad det var för något och hon slängde fram den här lilla flaskan. Jag tog ett foto för att hitta den i affären sen, och nu är jag stolt ägare!
Det var ingen annan än vi där, fast det var ju måndag trots allt. Röd dag, men ändå. Det finns hur många röda dagar som helst i den japanska kalendern, den här var för att hedra dagen Tokyo Olympics började/slutade om jag inte minns helt fel.
Sen åkte vi till Shibuya för att sjunga vackert!
Karaoke på åttonde våningen, inte så illa alls! De hade många engelska låtar, så efter att vi klurat ut hur man gjorde för att knappa in låtnumren körde vi hårt i 2,5 timmar! Tiden går snabbt! Hade ni varit där skulle ni fått höra fantastiska covers på klassiker som Party in the USA, Smells like Teen Spirit, What's my Age Again?, och PONPONPON. Bland annat! Hade velat köra de få japanska låtar jag kan men det var jäääättesvårt att förstå sig på maskinen man letar efter låtar i, tyckte Kajsas hjärna! Det fanns en stor bok att bläddra i också (den vita i bilden ovan) men ja. Nästa gång, fightoo!
Idag har jag fått reda på vilken klass jag ska gå i, vilket är eftermiddagsklassen (13.00-16.30) för nybörjare. Imorgon börjar det på riktigt! Jag har handlat lite mat och lagat till den också, så ambitiöst.
Skåda: såsen!!!
Äeh, om man skulle ta och visa de konstiga saker jag testat på senaste tiden också.
Här nedan: taiyaki. En mjuk kaka formad som en fisk, fylld med söt bön-pasta. Det smakade som pannkaka!
Idag åkte jag och Emelie än en gång till Harajuku! Tänkte titta på cosplayarna som dyker upp på söndagar där, men såg bara ett fåtal i den extrema folkmassan! Såååå mycket folk. Det var någon slags musikfestival också med en massa matstånd och sånt, oerhört stressande så vi beslutade oss för att gå in i den enorma parken precis bakom stationen istället!
Yoyogi Park är mer som en skog, och att gå in där är att som att gå in i en helt annan värld. Tyst, svalt, fridfullt. Ändå ligger det MITT i Tokyo, i Harajuku, helt galet!
Den här toriin (torii = den där stora träporten som markerar ingången till helig mark, alltså ett shinto shrine eller liknande) är tydligen den största i Japan!?
Ett litet tehus fullt av vackra damer i kimono. Såg en shinto-präst lämna huset, så fina kläder!
Det var jättemärkligt ljus, såg nästan ut som dimma fast det var inte fuktigt, det kanske var avgaser? *sobs* Det var ganska svårt att fota!
Här är innan man går in på tempelgården. Man ska utföra en liten pre-prayer ritual. Först skölja vänster och höger hand, sedan munnen, med det heliga vattnet. Fast mer komplicerat, viktigt vilken hand man använder och så. Sen när man är vid templet ska man kasta mynt, buga två gånger, klappa händerna två gånger, och voilá, alla ens önskningar blir uppfyllda. Någon gång ska jag göra denna lilla ritual, roligt! Men ja, trots att jag inte är religiös kan jag inte låta bli att känna väldigt mycket respekt för en sådan här plats. Den är så gammal och känns verkligen helig på något sätt!
Här nedan ser ni ett japanskt par på väg att gifta sig a la traditionell-style!
Här nedan ser ni ett japanskt par på väg att gifta sig a la traditionell-style!
Man kan köpa små träplattor som man skriver sin bön/önskan på. På morgonen dagen efter tar shintoprästerna med dem till templet och ger dem till gudarna. Sjukt bra ju. Ska önska mig framgång i studier!
Det här är den enda jag fotade, men det var ganska många barn i full kimono-utstyrsel, och jag bara DOOOOOOG DE VAR SÅÅÅÅ SÖÖÖÖTAAAAA speciellt en liten kille öL:AHFJSL;FMSKJGB DET GULLIGASTE JAG SETT!!!!!
Crepes i våra hjärtan!!! Vi gick tillbaka till folkmassiva Cat Street (kända gator med massa mode-butiker kallas det), och ja, snacka om konstrast, verkligen. De två platserna ligger knappt 300 meter ifrån varandra, ändå är det som två olika länder. Jag slängde ihop en liten video för att fånga hur stor skillnad det är, men fokus ligger mest på den ursöta tvättbjörnen som bodde i parkens rökruta xD
För eder information så säger jag waaaa i slutet för att jag kände igen killen i rosa! Har sett honom flera gånger på TokyoFashion, jag blev lite starstruck! Sen fick jag ögonkontakt med honom, waaaa. Om jag bara hade kommit ihåg hans namn så skulle jag bett att få ta en bättre bild x'D För övrigt såg jag ganska många roliga människor i lolita, goth, och så vidare in i oändligheten, men jag vet inte... Det känns så oartigt att fota! Och pinsamt att fråga! Oh well.
Junnyan, som han heter!!
Takoyaki, så konstigt! De där ljusa flagorna är kött!
Hannah och Hanna, visste ni att det har gjorts en spin-off manga till K-On! på när de är i college!? Den var tydligen inte så populär men den finns!
Alla söta bilder vid trapporna är så svåra att fota!
KININARIMASU
Jag och Emelie spelade i några spelhallar, men vann ingenting, huu. Emelie fick däremot världens chock när hon skulle växla en 1000yen-sedel och fick tillbaka 10,000 yen!!! Någon slags vinst I guess!
Man blir döööööv av att vara i spelhallarna, speciellt om man går upp till skjutarspelen, det är så galet hög volym! Såg förövrigt table-flip spelet, youtuba det ni!!!
Jag och Emelie åkte in till Harajuku i brist på annat att göra, med målet att äta crepes. Vi gick runt ett par timmar och virrade bort oss rejält. Hittade the fancy street med alla dyra märken! OCH BEN&JERRYS. Affärerna häromkring stänger för det mesta runt 21-22 på veckodagar, så det var vääääldigt lugnt när vi väl kom fram. Gatan som under dagen är busy busy var nästan tom. Ett gäng lolitor lämnade en byggnad, gjorde mig sjukt nyfiken! Jag vill som ha en biljett in till allt knäppt!
Förresten har jag varit så mycket med luleå-iska Emelie att lulemålet kryper fram, heh!
Lotusar!
Vår favvotjej.
Ingen Loki D:
Det går en svensk på min skola som ser ut som en blond Sparrow.
Söt Emelie :DDD
Japanska crepes är speciella... Det är inte själva pannkakan som är intressant, utan fyllningen. Vi tog med grädde och jordgubbar, men... Det var inte vanlig grädde? Jag förstår inte vad som är annorlunda från svensk grädde, den här var superfluffig och typ som en blandning av grädde/vaniljvisp utan vanilj/mjukglass!? Så YUM.
Idag var det välkomstceremoni med alla andra elever, på ett fancy hotell i mitt område. Rektorn höll tal och alla lärare presenterade sig. På japanska, så klart. Det var ganska många elever, kanske... 300? 270 kineser/koreaner/vietnameser, resten västerlänningar! Sedan gick vi till skolan och fick en massa information om allt möjligt. "The different people" som vi kallas numera fick vara tillsammans med den snälla engelsktalande läraren. De som ville kunde ta ett 'placement test' efteråt för att bli placerade i rätt klass, men eftersom jag är total nybörjare ska jag börja från scratch helt enkelt. Det hade varit bra att veta igår, jag kunde inte sova och tänkte på er alla därhemma. Jag är både förväntansfull och nervös inför att börja läsa, jag vill verkligen göra bra ifrån mig!
Jaja, efter det bestämde jag mig för att hitta en adapter, fick ett tips om att åka till Akihabara. Så då tänkte jag gå till stationen. Det gick inte så bra. Jag hittade istället Textile Town, typ 500 meter av enbart textil-butiker, det var intressant! Träffade de glada skolbarnen i förra inlägget också. Och hamnade på en annan station än den jag tänkt mig. Nåväl! Det var riktigt varmt idag förresten, 28 grader!
Jag tänkte förklara lite hur tåglinjen fungerar. Kan ju inte överdrivet mycket om detta, nyinflyttad som jag är, men!
Här är en liten del av Tokyos tågsystem, den som jag använder. Den cirkelformade linjen med gröna stationer är den jag använder. Den kallas Yamanote Line och är en av de mest kända. På Yamanote line finns många av de mer kända stadsdelarna, som Shibuya, Harajuku, Akihabara, Shinjuku. Jag kliver av och på i Nippori, en ganska stor station men ändå ingenting jämfört med tex Shin-Okubo Station! Nippori Station är nog ungefär samma storlek som Malmö Central.
I alla fall. Jag åkte till Akihabara, som ligger ganska nära Nippori, tio minuter med tåg kanske. Man kliver ut från stationen och det första man ser är den enorma SEGA byggnaden!
Akihabara är känt som Electric Town, och här finns en maaaassa affärer för elektronik, spel, anime, animefigurer, och så vidare in i oändligheten. En hel del maid cafés också, så söta små maids, men vågade inte fota dem hehe. Akihabara är helt enkelt en nörds himmel! Hittade min adapter också!! <333
Det fanns också en del spelhallar, såg bara ett par stycken men antar att det finns fler längre ut från huvudgatan. Testade en maskin men jag vann intee!! Jag åkte dit ensam, vill helt klart åka tillbaka med kompisar en dag!
Jag gick in i en av de enorma varuhusen för anime-grejjer, det var en sann upplevelse. Ju fler våningar man gick upp desto mindre kläder hade tjejerna, haha!
Jag ville köpa allt, men lyckades behärska mig. Köpte bara det sötaste jag någonsin sett från Ghibli-avdelningen.
Jag gillade Akihabara, men hela huvudet snurrade efteråt av alla ljud och intryck, precis som efter Harajuku. Musik överallt, folk som ropar för att locka in kunder, bilar, waaaa. Efter ett par timmar är jag redo att sova bara för att kunna smälta allt. Men det är nog sådant man vänjer sig vid. Ganska stor omställning ändå, Tokyo - Stora Köpinge.
En stor skillnad mot Sverige är alla höghus. Man får anstränga sig lite för att lägga märke till himlen. Om man inte åker upp på ett tak förstås!
Idag åt jag två saker jag alltid velat testa:
Alltså gud, alla matbilder blir jätteläskiga. Detta är i alla fall nikuman, ett bröd med köttfärs och bambu!
Soba pan! Ser jätteläskigt ut. Det är bara bröd med soba-nudlar (typ vanliga nudlar). Det var jättegott! Allt bröd här är av den sorten: superljust och fluffigt och bara försvinner när man tar en tugga. Måste erkänna att jag saknar lingongrova lite!
Alltså gud, alla matbilder blir jätteläskiga. Detta är i alla fall nikuman, ett bröd med köttfärs och bambu!
Soba pan-referens: klicka!
Nikuman-referens: klicka!
Mamma och pappa, Hannah och Ludvig och Hanna, jag saknar er jättemycket! Ni får gärna fråga saker i kommentarerna om ni undrar något speciellt! Kram!
Idag var jag på äventyr! Ska göra massiv bildpost snart, men tills vidare kan ni njuta av följande videoklipp.
En klass av lågstadiebarn som jag ville filma lite i förbifarten av helt naturliga skäl, det urartade.
Nu har jag träffat koreanerna i rummen bredvid! (●´∀｀●) Tro det eller ej, det går att ha en konversation trots att man inte kan varandras språk! De lyckades förmedla att alla delar på el-räkningen, att det kom in en kackerlacka i Sun-yongs rum en gång, att det är okej att använda allt i köket och att de har deltidsjobb! Det är därför de aldrig är hemma. Jag tror inte de går på skolan, de sa att de hade gått ut. Men jag är inte säker!
Jag kikade in i deras rum för dörrarna var öppna, och mitt rum är hälften deras storlek! XD Det är verkligen litet här! Men jag är ju rätt liten själv så det går bra.
Nu hör jag att en till korean precis flyttat in. Yoroshiku!
hajimete,
Men kanske intressant för dem av er som vill veta hur det ser ut hemma hos mig!
Väldigt hastigt ihopsnodd, men bättre än inget :D
Väldigt hastigt ihopsnodd, men bättre än inget :D
Jag pratar väldigt tyst i den så ni får höja lite, jag ville inte störa någon i lägenheterna / prata med mig själv som ett psycho. Det är konstigt, trots att det bor typ 100 ungdomar här så är det alltid extremt tyst! Jag har bara sett en enda av mina grannar förutom Emelie, en söt koreanska som skulle duscha. Jag undrar om de aldrig lämnar sina rum eller är ute hela tiden?
På taket finns det tvättmaskiner och torkställningar, när jag ska tvätta kan jag ta med er på det äventyret.
Nåväl, varsågoda:
Jag somnade runt 22 igår och vaknade 20 över 9 idag. Inte av mig självt dock. Den söta lilla tanten som städar köket åt oss skrek OHAYO GOZAIMAAAASU tills jag öppnade dörren. Hon förklarade att vi skulle vara på skolan om tio minuter. Hm! Varken jag, Emelie eller Johannes visste denna lilla fakta, så vi skyndade iväg och trots att skolan ligger max 5 minuter bort tog det en halvtimme att hitta den, haha!
Vi skulle fylla i lite papper angående adressbyte och sådant. Som tur är finns det en kvinna på Akamonkai som är jättebra på engelska och hjälpte oss som inte kan så mycket japanska (läs: ingen japanska). Det kommer bli ganska tufft att komma igång med skolan eftersom alla lektioner hålls på japanska. But I have faith!
Det var en amerikan, 3 italienare, 3 svenskar och sedan en sådär 20 koreaner och kineser på plats. Jag undrar hur min klass kommer se ut! Ofta försöker de splitta upp de från samma land så att man ska försöka prata mer japanska. Aaah.
Nu kommer lite bilder och dylikt!
Här är Nippori Station, ett par minuter från mitt rum. Vägen som går uppe på pelare är Sky Rail, häftigt värre.
Här är lite mat man kan köpa.
Här är lite mat som Kajsa köpte! Snabbramen, apelsinjuice, bananchokladkexsvampar, Puré Gummy, melon pan och någon slags nudelchips.
Idag åkte jag och min granne Emelie till Harajuku och Shibuya!!!! Här ovan ser ni en AKB48-någonting, butik I guess! Jag är inget fan men :D Det bandet är så OTROLIGT populärt här, ser dem exakt överallt, till och med bland tuggummin.
Här är Shibuya och det kända övergångsstället som kan rymma många, många människor på en och samma gång. Man ser Shibuya 109 också, en helt sinnesjukt stor samlingsplats för en massa kända (japanska, mestadels) märken, tex Liz Lisa, Etude House, Me Jane, en massa! Att gå genom Harajuku och Shibuya109 var en mardröm för jag ville ha ALLT. AAAALLT. Det var som en plågsam himmel!
Vi hittade en second hand-affär för böcker, spel, DVD:er och manga. Nu vill jag att ni föreställer er detta: H&M i Ystad. Fast med enbart manga. Och sedan 4 vånigar till med allt det andra. Föreställ er! Jag köpte en gullig manga för 50 yen (FATTAR NI HUR BILLIGT DET ÄR DET ÄR TYP FYRA KRONOR), men jag kommer inte lyckas läsa den på ett braaa tag. När jag kan lite mer japanska ska jag köpa ett spel till min PSP, jag är glad att jag tog med den!
Och purikura, såklart. Det var inte så enkelt att hitta dem, man fick gå ner i en källare. Sen var ju hela källaren fylld med purikura-bås, såklart. Det var så roligt och fånigt att göra dem! Man gick in i ett avskilt bås med en vadhettere, greenscreen? Och en maskin pratade på glättig japanska med oss och vi fattade ingenting, ingenting alls. Sen började den räkna ner direkt och knäppa bilder, paniken! Men se vad fina de blev i alla fall. Sen gick man till ett annat bås och fick välja dekorationer, också en massa panik för den japanska glättiga rösten hade nog bråttom någonstans och sa hela tiden SAN NI ICHI och sen fick man vara nöjd med hur det blev. Det är så roligt att de är så brutalt redigerade, helt av sig självt. Man kunde välja om man skulle få förstorade ögon också, det tar jag en annan dag!
Det regnade idag, en massa! Men det var liksom inget problem för det var inte kallt och det blåste ingenting. Wiii.
Just nu sitter jag i mitt lilla rum och äter ramen och korokke. Jag lyckades städa kylen någorlunda och kan nu ha mat där, vilket är en fördel! Det är svårt att hitta till supermarket för alla gator är sneda, så man hamnar alltid någon annanstans än man tänkt sig.
Hanna och Hannah, alla kläder vi någonsin drömt om finns här. I. Am. Serious.
Jag längtar lite tills skolan börjar, vilket är på måndag, fast det är upprop på fredag. Jag vill verkligen lära mig detta språååk. Jag förstår varför folk säger att man lär sig bäst av att bo i landet, för man har liksom inget val. Försökte köpa en adapter med orden "adaputa, nihongo apato", ungefär. De förstod tillslut men sa att det är svårt att hitta den sort jag behöver här. Min dator.. </3 Jag funderar på att bara köpa en macbook-sladd a la Japan.
Harajuku,
Shibuya,
Tokyo,
När jag skriver det här sitter jag i ett rum i Tokyo och det är som en dröm fast det är på riktigt
2kommentarerJag kan verkligen inte fatta att jag är här, det är så mindblowing att det är svårt att ta in! Och min dator dör snart!
Jag har, till min extrema lättnad, träffat trevliga människor som visar mig hur saker och ting fungerar! När jag kan ladda min dator igen ska jag ta mig tid att skriva ett inlägg med en massa bilder, för jag vet hur somliga är nyfikna! Tills vidare, dagens middag:
Att erkänna: inte världens aptitligaste bild. MEN GOTT.
Jag uppdaterar inte så ofta direkt (som Hanna vet), men när jag gör det kommer det cirka 5 inlägg om dagen. Nu har jag hursomhelst kommit på en bra idé: i slutet av varje månad ska jag göra inlägg med updates i Kajsas Liv. Starting now!
Musik (´▽｀)ノ♪
Dr. Horrible: Freeze Ray
Den gulligaste låt jag någonsin hört kan inte sluta lyssna på den punkt
G-dragon: That xx
Geu sekki! Till och med de som inte gillar koreansk musik borde gilla den här låten, för han har så söt röst och bra tempo. Min favoritlåtskrivare dessutom. Efter Kent.
Anime (´ ▽｀).。ｏ♡
Kokoro Connect
Handlar om 5 studenter som plötsligt byter personlighet med varandra p.g.a en aliens udda experiment. Ibland sitter jag och skrattar rakt ut åt något fånigt som händer. Gillar karaktärerna också!
Film ☆彡
Prometheus. Den var bra den.
Bok (ΘεΘ;)
Ne har inte läst något alls möhöhöhö
Projekt 〆(・∀・＠)
FLYTTA TILL JAPAN
