Emelie
1kommentarer
När jag kom hit till min nya lägenhet, med en personal från skolan som pratade snabbt på japanska och allt jag uppfattade var koden till dörren, knackade han på en av de andra lägenheterna och drog ut en nyvaken och sur svensk Emelie. Jag vet inte riktigt hur det hände men vips var vi ute på äventyr tillsammans i oktober-tokyo. Hon visade mig hur man skaffar tågkort och hur man tar sig till Harajuku.
Vi var grannar i 3 månader, väldigt fina månader. Vi gick till skolan tillsammans och gjorde läxor tillsammans, var frustrerade över partiklar tillsammans, lagade mat i samma lilla kök och vred oss av skratt till tumblr-videor. Hon förklarade vad som var så fantastiskt med One Piece. Karaoke och upptäcka närområdet och SÅ många timmar i underbara klädbutiker där man vill ha exakt allt. Och sen åkte hon hem till Luleå. Det kändes och känns fortfarande tomt och konstigt att inte höra hur hon aggressivt drar i dörrhandtaget innan hon låser upp. Alltid kolla först, om det var olåst, även fast det aldrig var det. Förutom en gång, när hon drog i den och den for upp som en brödskiva ut brödrosten, ungefär.
Jag tycker det känns fint att man kan lära känna en människa ganska väl på ganska kort tid, och att man kan uppskatta någon så mycket och sakna någon för små detaljer. Jag tror inte att jag någonsin kommer träffa en så bra tjejkompis, i hela vida tokyo. Alltid kommer oktober kännas som den bästa månaden! Och jag kommer nog alltid dra aggressivt i dörrhandtaget innan jag låser upp.
1 kommentarer
Hanana
25 Apr 2013 11:22
Så fiiiiint
Kommentera