obs, inte sympati-fiske
0kommentarer
Usch, ibland alltså. Ibland får jag för mig att ord är handikappande och det blir mitt fall. Drömde en slinga drömmar som gick ut på det igår. Att jag var en bra och smart och kärleksfull person, men jag kunde se andras huvuden och förstå att de inte visste om att jag var det, att de inte kände mig alls, för att jag inte kan uttrycka mig tillräckligt väl med ord. Jag visste inte hur jag skulle ändra på det, för ju mer tiden gick desto mer övertygad blev jag att eftersom ingen förstod mig var jag inte värd att förstå och hade inget av värde inuti.
Jag har alltid varit en tyst person, i de flesta sammanhang i alla fall. Jag har hela mitt liv intalat mig och fått höra att det är helt okej, jag har ju så mycket mer i huvudet, men drömmarna igår sa till mig att när det kommer till Verkligheten så är man bättre ju mer man kan utrrycka sig själv. Det finns inga tankeläsare och om man inte kan förklara sig själv så kommer ingen någonsin att förstå en. Vad får man inte panik av, om inte såna tankar!
Att skriva har jag alltid tyckt var en stor del av mig, som ett "Skapningen av" extramaterial, och jag mår alltid mycket bättre och tänker mycket klarare när jag skriver, därför förstår jag inte varför jag skriver så lite, och därför är det första jag gör att skriva ett inlägg på bloggen, haha. Tror det är time to pick up my diary writing habits again.
Att skriva har jag alltid tyckt var en stor del av mig, som ett "Skapningen av" extramaterial, och jag mår alltid mycket bättre och tänker mycket klarare när jag skriver, därför förstår jag inte varför jag skriver så lite, och därför är det första jag gör att skriva ett inlägg på bloggen, haha. Tror det är time to pick up my diary writing habits again.
Nåväl, frukta inte, när jag vaknade av en kram från söt jungelpojke mådde jag genast bättre.
Tyvärr har mina sovvanor inte blivit den minsta lilla smula bättre, klockan är 2 här. Ägg till frukost?
Kommentera