Part two: ett hårklipp, en julafton och ett litet berg.
 
Men först! FLER BILDER som hör hemma i förra inlägget. Tyckte det var konstigt att jag inte hade fler bilder från jungelparken. Och kom på att min telefon dog och jag tog massa bilder med calvins mobil, håhå.
 
 
En vacker dag sa calvin mamma "Kom så åker vi till salongen!" i ett försök att kapa calvins kalufs. Inte visste jag att även min kalufs skulle kapas! Hårfrisörskan var nämligen totalt förfärad över mina gamla färgade blonda toppar, bort skulle de! Då tänkte jag att jag kunde klippa till luggen också, snedlugg som vanligt. Hårfrisörskan förstod inte riktigt vad jag menade, så jag pekade på en annan frisörska som hade den perfekta snedluggen. Inte ens tre snipp senare var jag snedluggs-befriad. Tusan också! Men vänta lite, det blev ju faktiskt ganska fint. Eller blev det..? 
Efter 2 dagar bestämde jag mig för att det blev superfint och slutade pesta calvin med "does it look weird?"-frågan. 
 
Före
Efter!
 
Sen var det julafton! Spenderade dagen med att lära farmorn att laga köttbullar, vi gjorde cirka 200 stycken. Sen lärde hon mig att göra gyoza. Calvin lagade lasagne och helstekt kyckling. Sen kom ALLA.
Formellt foto. Den här familjen älskar formella foton. Fast vänta nu här! Har fortfarande gamla håret här.. Det måste betyda att jag klippte mig efterjulafton. Kajsa Detektiv strikes again.
Behind the scenes. Tekken, what else.
 
Mount Kinabalu är ett mycket vackert berg, som ser ut mer som en bergskedja. En dag åkte jag, calvin och kompisen jasper upp till mjölkfarmen som ligger inte långt från toppen.
På väg upp. December är förresten regnsäsong; 30+grader halva dagen, regnstorm resten. Extremt vackert, ofta.
Snart kommer skyrim-drakarna, sa jasper.
Matpaus för jasper! Vet inte om ni ser det hela vildsvinshuvudet på grillen. Han nöjde sig med en vildsvinsburgare. Fick smaka, gott!!
En bit längre upp började det regna så pass kraftigt att calvin inte vågade köra mer. Vi stannade länge, länge på ett litet.. café? Vill nog beskriva det mer som pratplats. Vi drack såå många tesi. Om ni åker till malaysia, skynda er att dricka tesi. Det finns inget godare mjölkte i världen, på grund av den hemliga ingridiensen: kondenserad mjölk! 
Det bröt upp.
Snart framme!
 
Tyckte det var så himlens vackert här uppe. Det var helt annat klimat, kyligt till och med. Har aldrig sett så vackert taggiga berg innan. Och kossor och regnbåge, näe, pittoreskt är ordet.
Valpen min...
Vi kom dit sent på eftermiddagen, det duggregnade lite och var fullt av turister, både malaysiska och kinesiska. All glass var slut! Klappade en get och en kalv. Det var en fin dag!
 

Nä nu tänker jag berätta vad jag gjorde i Malaysia. Part one: komma fram, träffa familj, klappa orm.

Jag och Calvin åkte från Haneda, den finaste flygplats jag någonsin sett. De hade mysig julbelysning överallt och det var nästan inga människor där.

 

Det första vi gjorde när vi kom fram till flygplatsen i Kuala Lumpur var, förutom att kommentera hur varmt det var såklart, att äta nasi lemak med kyckling rendang. Nej, jag åt för mycket god mat där, jag måste göra ett separat inlägg med bara mina matupplevelser tror jag. Det var i alla fall min första malaysiska upplevelse och det var ett religiöst smakligt ögonblick i mitt liv.
 

Varning: om man har bott ett år i Japan, där man blir behandlad som en gud/gudinna när man är kund, så kommer ogästvänligheten på flygplatsen att komma som en shock. They don’t give a DAMN. Calvin upplevde också en liten kulturell shock när servitören trodde att han var utlänning och behandlade honom som sådan.

Vi åkte vidare till Kota Kinabalu som ligger på en separat ö, delad med Indonesien, och klev ut i fuktvärmen. Jag uppsökte en toalett, och det var ingen trevlig upplevelse. Om man kan undvika det, så bör man inte använda offentliga toaletter, alls. Är det uppfattat? Nu behöver ni inte lida så som jag har gjort om ni hamnar i Malaysia en dag.

 Mindre mysig flygplats, men de har åtminstone nööödles.

 Vi blev upphämtade av Calvins föräldrar och bröder, och det var lite jobbigt sådär. Helt slut efter ett dygns resande, det var inte lätt att ta på sig hej-min-pojkväns-föräldrar-som-jag-träffar-för-första-gången-masken. De är extremt trevliga och gästvänliga människor, men det kändes jobbigt i vilket fall. De bjöd på lunch (åter en religiös upplevelse) och presenterade mig för lite släktingar som jobbar i pappans bilverkstad. Sedan åkte vi hem till deras hus. 

I KK kommer man absolut ingenstans om man inte har en bil. Det finns inga tåg och knappt några bussar. Att promenera är livsfarligt och hemskt varmt. Vart man än ska, tar man bilen. Om man inte ska till en ö såklart. Då tar man båten.

Försök föreställa er att här och var ligger klungor av restauranter och coffee shops, små butiker, och ibland finns det ett större varuhus. Man tar bilen till de olika klungorna, helt enkelt. Vet inte hur jag ska förklara hur det ser ut och vet inte vad jag hade föreställt mig. Det är i alla fall inte uppbyggt som en svensk stad där allt ligger i mitten, eller Tokyo där allt ligger på gång/tågavstånd. En helt ny sorts stad för mig. 

 Ett tårfyllt återseende.

Vi kom hem till deras hus i alla fall, och jag träffade farmorn och hushållerskan. Calvin började genast spela tekken. Över de följande 5-ish dagarna gjorde vi inte så mycket mer än att träffa den gigantiska släkten och äta massor av mat som C saknat. Stora delen av släkten talar inte engelska, men jag hade förberett mig väl genom att screenshot:a facebook-bilder av min lilla familj och snö och vårt hus, så det gick bra. Det var bara mamma som var ett mysterium för alla, eftersom det inte FINNS några bilder på henne, alla blev hemskt frustrerade över det! Speciellt Calvins mamma som ville jämföra rynkor.

 Jaja. På söndagen visade föräldrarna hur en malaysisk marknad ser ut. Det var mest turister där, och det blev snabbt olidligt varmt. Det var intressant att se hela burar fulla av olika fåglar som bara var märkta med kinesiska tecknet för “kött”, alla olika frukter som man inte kan hitta någon annanstans, och allt turistigt krimskrams.

 
Synd om kaninerna :( Det var så himla varmt.

Första dagen som jag och Calvin hade för oss själva, åkte vi till en wildlife park. De hade så många fina djur, och en show där de presenterade papegojor, ormar och en orangutan. Jag fick kramas med ormarna.

Sen gick jag och C på promenad på en livsfarlig halkig stig.

Jag undrar om denna wildlife park bara är en bit jungel som de satt stängsel runt?

 
Jag gillar ormar. De är som valpar i tub-format.

Det får räcka för nu!