En hemsk resa och maggropskänsla
3kommentarer
Någon gång i livet måste man väl genomlida en resa där alltid går fel, om inte annat så för att kompensera för alla de gånger en resa gått bra. Resan hit var INTE kul, eller kanske lite kul bara för att exakt allt gick fel. Vi tar det lite kort: efter att ha flugit 6 timmar till Dubai och varit på resande fot ca 10 timmar satte vi oss på flygplanet mot KL. Så långt allt väl. Sen får man höra pilotens gråtfärdiga röst i högtalarna: "Unfortunately I have some bad news". Det är inget man vill höra en pilot säga!!! P.g.a. damm och dimma fick vi vänta 3 timmar innan vi kunde lyfta. Så efter ytterligare 6 timmar i luften kommer vi fram till KL, mycket medvetna om att vi aldrig kommer hinna med vårt flyg till KK. Suck. Bara att leta upp Air Asias kontor och hitta nya biljetter. Vi hann med sista planet, och landade 3 timmar senare i KK, äntligen! Bara att köa till pass-kontrollen och gå ut... vänta va väskscanner? Okej sista hindret, vi tar våra väskor och hivar upp dem på rullbandet, jag går före Calvin och väntar, nu är vi nästan i mål. "Excuse me sir, open your bag". Tittar hjälplöst på när Calvin går in i ett kontor med sin väska, som var fylld med ost och dillchips. Läser skyltar som lyder "Warning! Import of animal produce will lead to 2 years imprisonment" och får panik.
Men allt gick bra till slut. Calvin körde sitt "jag är född här och har inte varit på besök på år, jag har rest i över 30 timmar, det är bara lite älgkorv"-kort. Han var tvungen att lämna ca 1.5 kilo ost (utav 8, så inte så stor förlust egentligen) och SEN kunde vi åka hem till hans hus. Tack Jesus.
Vi kunde inte sova trots att vi varit vakna så länge, så efter att vi packat upp resterande mat och gett presenterna till Calvins föräldrar (de tackar!) åkte vi till bästa matstället vi vet, Salims. Teh Tarik, som jag har saknat dig.
Vi vaknade runt 13 nästa dag och jag hade en speciell känsla i magen, som jag helt hade glömt bort. Jag tror att varje plats man besökt har en viss känsla kopplad dit, och det var så fint att känna just calvins-hus-känslan igen.
Jag har ätit de saker jag saknat mest: laksa, dim sum, chicken rendang och mee goreng mamak. Träffat några av Calvins vänner, ibland av slump. Köpt roliga saker på apotek (älskar utländska apotek). Idag har jag försökt vinna över min jetlag så att en kan vakna normalt. Imorgon ska vi förnya Calvins pass. Så ser det ut just nu! Saknar er, kram!
3 kommentarer
Mams
05 Jan 2015 18:13
Stackars er!!! Toppa alla förseningar med nitisk tulltjänsteman som tar er fina ost! Tur att så mycket fint redan kompenserat för missöden...Fint skrivet som vanligt! Kramar!!!
Papps
05 Jan 2015 18:53
Puss, tack för berättandet. Saknar dig!
The Glamour Doll
07 Jan 2015 18:21
Hjälp! Fast mamma överdrev lite om ostarna... Vad köpte du på apoteket? Kramar i massor!!
Kommentera