Nu när restriktionerna lättas allt mer börjar saker sakta återgå till det normala. Det är fortfarande flygstopp till och från utlandet och man bär mask överallt, men annars är läget lite som vanligt igen. Folk är inte längre rädda att träffas i grupp, för just nu har inga nya fall registrerats i vår del av landet. Det kan ju förändras över en natt, men hoppas inte!
För några veckor sen åkte jag upp till Mount Kinabalu-trakten och övernattade en helg med min toastmaster-grupp (ja, jag är toastmaster nu! Ska skriva tal och öva upp ledarförmåga), och det var så roligt att åka iväg en sväng för första gången på så länge. Vi spelade spel och drack öl hela natten lång! 
Vackra berget!
I lördags tog jag mig upp 5 på morgonen för att klättra uppför en kulle med några kompisar (obs, annan kulle än vanliga kullen). Det var absolut värt det, vyerna från vägen upp var så fina i morgondimman. Det var SJUKT mycket folk där, trafikstockning i hiking-leden. Men det syns inte i mina slugt tagna bilder :)
I lördags tog jag mig upp 5 på morgonen för att klättra uppför en kulle med några kompisar (obs, annan kulle än vanliga kullen). Det var absolut värt det, vyerna från vägen upp var så fina i morgondimman. Det var SJUKT mycket folk där, trafikstockning i hiking-leden. Men det syns inte i mina slugt tagna bilder :)
Här är början av leden som startar helt sonika vid en motorväg.
Solen på väg upp!
Kan ju inte sluta fascineras av Mount K. Älska berg!
Från toppen kan man se hamnen och marinkårens bas, och havet så klart! Vid 7-något var vi framme, och det var redan ganska så himla varmt. Sen rullade vi nerför kullen (nej det gjorde vi såklart inte, men det hade gått snabbare) och in i bilen till närmsta nudelställe och åt frukost! Om jag hade fått välja hade det blivit laksa från menyn, men med kolesterol i åtanke blev det en sensibel buljong med risnudlar.
Igår, på söndagen, vaknade vi den otroliga tiden 4 på morgonen för att delta i Davids online-bröllop! Grattis David!
Sen hade jag och Calvin blivit inbjudna till gudstjänst och brunch av en av taichi-damerna. Hon är så bubblig och glad, det var hon som sa att jag borde komma på taichi när jag stötte på henne i parken en dag, så det är MYCKET svårt att säga nej till henne. Så vi åkte hem till ett par som höll öppet hus (kyrkan fortfarande stängd) och tittade på youtube-gudstjänst. Vet nästan inte vad jag ska säga om detta fenomen med online-kyrka. Ganska bisarrt kan jag säga. Timmen bestod till 50% av sång framförd av unga attraktiva fanatiker (på youtube, då) och 50% av predikan där pastorn dissikerade en vers och berättade hur han tolkade den. Oavsett hur jag känner angående gudstro (vilket är meh) så finns det mycket att lära från bibeln, och det är kul att se hur folk mår bra av sin tro och känner sig starkare. Det var också kul att se Calvin låtsas vara duktig troende.
Sen hade en av mina toastmaster-kompisar ett evenemang för att göra födelsedagskort till alla medlemmar som jag lovat att gå på, det var kul att pyssla med vattenfärg och lim men jag tror jag astralprojekterade mig till Jupiter under tiden för jag var så trött att jag knappt minns vad jag sysslade med.
När jag kom hem klockan 18 hade Calvin redan somnat, och det gjorde jag med strax efter. Hejdå söndag!
Nästa helg ska vi kanske kanske campa i norra Borneo! Non-stop äventyr!
